!

Jag har funderat på det här med kärlek. Vad handlar det egentligen om och vad är det som bestämmer att två personer ska bli kära? (om man bortser från den rent vetenskapliga förklaringen med kemiska substanser osv)

Jag har ofta tänkt att relationer är relationer. Alla är de olika. För att vi är olika. Och för att vi kan komma olika djupt tillsammans med olika människor. Det beror helt enkelt på hur väl vi kommer överens. Eller de olika våglängderna, vibrationerna som vi vibrerar på. Om vi vibrerar på samma vågskvalp kanske vår relation når ett lite djupare stadium än de relationer där den ena är uppe på vågens översta brusande skum medan den andre är djupt nere bland havsanemonerna. Det blir förmodligen ett annat sorts djup.

Någon talade en gång om för mig att en relation blir annorlunda efter att en har haft sex. Jag kan förstå vad personen menade. Men samtidigt undrar jag varför. Handlar inte kärlek om något större än så. Det köttsliga kan förstås vara en viktig krydda. Men en kan ju också bara vara fysiskt attraherad av någon och vad kallar en då en sådan relation? Räknas inte det.

En kan tycka om en person, vara fysiskt attraherad men inte kär. Inte förälskad eller inte vara intresserad av någonting på ett djupare plan.

Eller går det?

En annan talade om för mig att riktig, äkta kärlek bara kan uppstå mellan två personer, som lämnat ut sig helt och fullt till varandra. Att det är det som är riktig kärlek och att det är det vackraste, finaste en kan uppleva som människa.

Det vackra uppstår då genom att de båda vågat lämna ut sig till varandra för att de älskar varandra och bestämt sig för att endast vara med den andre. Att det är där tilliten blir som starkast. När man helt vågar släppa allt annat för en annan människa.

Jag har ifrågasatt detta länge. Eftersom att jag själv inte lyckats ha en fungerande par-relation. Det finns olika sätt att älska. Mina vänskapsrelationer, om jag måste kalla dem så, är också kärleksrelationer. Vissa vänner älskar jag på andra sätt, kanske mer eller djupare än andra. Och det beror på olika faktorer, som bara handlar om hur mycket tid, energi och hur mycket vi tillsammans har lagt ner på vår relation.

Faktiskt så handlar det mycket om hur mycket jag själv känt att jag har fått tillbaka av den andra personen i relationen. Om den andra personen gett mig lika mycket som jag gett dem har relationen också djupnat och med åren grott sig tjock och tät.

Vissa relationer är sådana att de kan ligga och gro utan näring i flera år och när man ses är det som att man sågs senast igår. Ingen tid har förflutit och det känns bara precis så enkelt som om vi sågs varje dag.